Vad innebär det att vara levnadskonstnär? Är konstnärer till en viss del levnadskonstnärer i sin dagliga tillvaro? Frågan är lite knepig, men levnadskonsten förvandlar det vanliga och inrutade livet till att bli en lite mer kreativ och inspirerande tillvaro, även om man inte ägnar sig åt konst. Men konsten driver på en att vara levnadskonstnär, förutsättningen för att skapa kreativa impulser till sina verk kräver ett att man har material att hämta någonstans ifrån. I levnadskonsten uttrycker man den fri viljan att vara närvarande i livet och dess essens och vara en del av skaparprocessen utan för den skull skapa konst. Jag tror man måste uppöva ett mer flexibelt psyke för att både finna och utveckla den kopplingen mellan sitt eget liv och själva skapandet. Den insikten vilar på att allt man gör i sig konst och kan omformas till materiella objekt som tavlor musik etc. För att ta kontakt med den process som är själva grunden för konstskapandet måste man våga vara närvarande och tillåta sig själv vara fri i tanken om hur man vill leva. Jag är lite av en levnadskonstnär själv, och min syn på livet för att nå inspirationskällorna, är att hitta den röda träden eller livsnerv i livet som leder till dess upprinnelse och medvetenhet om att kunna hämta den kraft och inspiration från sin omgivning och sitt inre.